söndag 24 november 2013

En liten jävla fågel

Här är lite av mitt gamla bloggarkiv som jag tyckte var värt att spara då jag bestämde mig för att radera min gamla blogg. Bilder och text hör inte riktigt ihop men det ger ändå en ganska tydlig bild av hur det såg ut då.



Tisdag 27 Maj 2009
Förut tittade jag alltid på honom när han gick förbi, men nu har jag kommit på att jag har ett eget liv.


Söndag 15 November 2009
"Det var den kvällen du skulle förklara varför tjejer är så konstiga." Jag kan sitta i timmar och bara lyssna till rösten. Sitta i soffan med telefonluren tryckt mot örat. Det är en lite speciell känsla. Nära men ändå flera timmar bort. Och känner jag verkligen personen som rösten tillhör? Svårt att svara på.





7 Januari 2010
Jag stod på stationen. Tåget var en halvtimma försent. Jag trodde att mina stackars tår skulle frysa sönder i de alldeles för tunna stövlarna. Och trots den råa januariluften var det fullt av folk. Hur kunde de stå ut? Hur kunde jag stå ut? Jag skakade. Kanske inte bara utav kylan. Nervositeten fanns där också. Jag trodde att jag skulle få kasta mig i närmaste buske och kräkas vilken sekund som helst. Trots det var jag otålig. Skulle det aldrig komma det förbaskade tåget? Jo det gjorde det. Och då upptäckte jag att jag stod på fel perrong.


Måndag 3 September 2012
22:46
Slappna av, ta ett djupt andetag.
Ta din hand och känna värmen.
Luta mig mot din trygga axel.
Höra dig säga: "Du klarar det!"


Måndag 1 Oktober 2012
23:22
Du är en fin liten dröm som besöker mig ibland.
Det värsta är att jag när jag vaknar upp inser jag att du inte är sann.
Du finns inte ens.
Världen är grå och kall.
Jag gråter ned hela jävla kudden.
Sen somnar jag om igen.



Lördag 20 Oktober 2012
01:19
Fri som en liten fågel i den mörka natthimlen.
Du sprang omkring barfota.
Jag var fången.
Som i en liten bur med ett stort hänglås på.
Du hade tappat bort nyckeln.
Din jävla idiot.
Jag hatar fåglar!


Fredag 21 September 2012
Jag hade ingen lust att åka hem, så jag struntade i det och tog en fika på stan med dig istället.
Vi skrattade. Jag gillar ditt skratt, det får mig att må bra.
Sen gick vi armkrok under ditt paraply till resecentrum.
Diskuterade filmer och livet i allmänhet.
Jag älskade vädret och livet trots att mina trasiga skor läckte in.


Okänt datum
22:43
Så jäkla feg man kan känna sig.
Ibland önskar jag att jag slapp hålla min eländiga käft stängd och gå fram och säga något.
För jag vill veta hur du mår.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar